och på den fjärde natten...

började mamman amma igen. Mäh, allvarligt talat, vem orkar ta den fjärde nattens fajt när den verkar bli värst hittills? Efter han hade ammats så sov han ju faktiskt från ca 00.30-5.45 (typ nytt rekord i sammanhängande sömn). Nu berodde det nog snarare på att han egentligen var så utmattad efter att ha skrikit mestadels under 1 timme 40 minuter, än på att jag ammade honom. Men mjölken verkade onekligen ha en mycket sövande och lugnande inverkad. AAAHHHH! Kan någon tala om för mig hur jag ska göra? Vilken strategi ska jag fortsättningsvis ha nattetid? Jag.orkar.inte.tänka. (trots hela 5 timmar och 15 minuters sömn utan att bli störd)

Om någon för övrigt undrar varför jag skrämmande ofta bär missmatchande kläder, så kan jag tala om att jag tillämpar en metod som går ut på att jag tar det som ligger längst ut i garderoben. Ren tvätt läggs längst in och puttar ut kläderna framför, så att jag får användning för hela garderoben. Kläder efter väder också. vilket innebär att lite tunnare och lite tjockare tröja inte alltid är helt synkade med färgvalet. Men vem bryr sig egentligen?

Hurraaaa

Hurra för mig för idag fyller jag år. Tröttaste födelsedagen ever.

Jag försöker vänja Teo av med nattamning. 3 nätter har gått o han vaknar fortfarande lika ofta, men han skriker längre eftersom han inte ammas. Jippie. Vad menade egentligen barnspsykologen med om det inte är bättre efter 4 nätter kan man lägga ner o sen prova igen vid ett senare tillfälle. Bättre på vilket sätt? Han sover ju inte bättre, men han verkar ju har förstått att det blir minsann ingen amning. ehhm?

jobba

Förresten så har jag börjat jobba, vilket verkar märkas på inläggsfrekvensen här...

Läget för tillfället är vansinnigt förkylt, men inget större fel annars, så jag är på jobbet. I eftermiddag ska vi till bvc och barnpsykologen för att prata om Teos sömn. Får se om hon har några bra tips och tankar.